Jag är på väg hem till den berömde författaren Alexandre Dumas bostad i Paris. Det är 1868 och Dumas har ett långt författarliv bakom sig. Han föddes år 1802 och var son till en fransk general. Alexandres farmor var slav från Karibien så både hans pappa och han själv hade mörk hy.
Nu är jag framme vid Dumas bostad som ligger i dem enklare kvarteren i Paris. Trots sin framgångsrika författarkarriär verkar det som om han inte har mycket pengar. Jag knackar på dörren och där står självaste Alexandre Dumas. Han ber mig stiga på och jag slår mig ner vid hans skrivbord. Han berättar för mig om sin barndom. Han var ofta mobbad för att han hade lite mörkare hy. Dumas fick aldrig någon riktig utbildning eftersom familjen var ganska fattig eftersom hans pappa dog när Alexandre var tre år gammal.
När han hade blivit 28 år gammal så började tidningarna slå igenom. Till tidningarna kunde man skriva följetonger, som var berättelser som fortsatte i varje ny tidning. Han började skriva sina berättelser som följetonger till tidningar. Han mest berömda romaner är från början skrivna som följetonger. Under ett tag så fick han pengar för varje rad han skrev i tidningen. Det gjorde att han ofta skrev väldigt många och korta rader för att få mycket betalt.
Alexandre berättar även för mig att han inte har skrivit alla sina böcker själv. Han har nästan alltid gett inspiration till andra som har jobbat på hans författarfabrik där dem skriver hans böcker. Totalt så har Alexandre släppt mer än 250 romaner. Dem mest kända är kanske De tre musketörerna och Greven av Monte Christo, som från början var följetonger. Han var väldigt känd över hela Europa och sålde till många europeiska tidningar.
Dumas böcker handlade ofta om äventyr och fantasier som var typiskt för romantiken. Romantiken var som en liten protest mot upplysningens all fakta.
Dumas var ofta ute och reste för att hitta inspiration till sina böcker. Han hade varit sjuk i kolera men när han var frisk igen så åkte han till andra länder för att hitta inspiration till sina böcker. Det fick honom att skriva reseböcker.
Men han skrev inte bara böcker. Han skrev även pjäser och artiklar. Han blev väldigt inspirerad så han bestämde sig för att bygga en teater. Men det gick åt väldigt mycket pengar och han fick många skulder så han var tvungen att flytta till Belgien 1852.
När han bodde i Belgien så skrev han sina memoarer. Han försökte även skriva nya följetonger men det gick inte så bra det heller. År 1865 så kom Dumas tillbaka till Frankrike efter en föredragsturné som gick väldigt dåligt. Han blev helt rasande och slutade skriva romaner och öppnade en såsfabrik.
Nu när jag några dagar före jul 1870 sitter jag och läser en av Dumas följetonger i en tidning så ser jag en nyhet som säger att Den berömde författaren Alexandre Dumas har dött utfattig i sin bostad i Paris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar