År 1759 föddes han i den lilla skotska staden Alloway där man varje dag fick kämpa för sitt dagliga bröd i en tidig industriell revolution. Istället för att bli bonde som sin far, blev Robert Burns poet.
Det är varmt, jag är tvungen att kisa med ögonen för att ens kunna utskilja texturer i den dimmiga staden. Det är svårt att tro att en av Europa största poeter lever här. Den industriella revolution är ny här och bönderna har gladeligen flyttat in till storstaden för att arbeta i en ny typ arbetskraft. Robert Burns är en av dem, som lämnade sin bondgård Ellisland, fast gentemot de vanliga bönderna flyttade han till Dumfries för sina dikters skull.
Jag tar mig sakta fram genom den steniga gång som leder upp till Robert Burns lilla röda hus. En knackning senare öppnar den polisong prydde poeten dörren och introducerar sig som Robert Burns, som om jag inte visste. Han tar mig in till köket, där vi sätter oss ner och dricker te.
- Jag har faktiskt alltid varit en bonde, mer eller mindre. Jag vill bara ha en paus ifrån allt arbetandes på min gård. Jag ville ha lite variation.
Robert Burns moderna och något extravaganta kläder tyder på en rik man.
Han gungar sakta fram och tillbaka i sin gungstol. Detta är mannen som ansågs sparka igång den romantiska litteraturen igen efter en lång period utan någon enastående poet.
- Du har alltså precis utgivit diktsamlingen Poems, Chiefly in the Scottish. Som har gjort succé över hela Europa. När började du skriva dikter?
- Det var för några år sedan då jag ärvde min faders gård ute i Mossgiel. Jag och min bror fick arbeta hårt för att hålla jordbruket igång, men det gick inte bra. Det var då jag började jag fly in i min egen värld och först hade jag absolut ingen fantasi, allt jag skrev blev bara totala kopior av Robert Fergussons dikter som jag läste under den tiden. Men allt eftersom blev det bättre och mer självständigt, jag kunde sitta uppe hela kvällarna och bara tömma mina fantasier ner på pappret, för den mesta delen blev det förskräckligt dåligt men ibland kunde det bli fantastiskt bra. Han tar ett djupt andetag och stirrar in i den brinnande eldstaden framför honom. Han verkar se sitt förflutna veckla ut sig framför honom.
- Men hur fick du dina dikter publicerade?
- Först så skickade jag runt mina dikter bland vännerna och de blev snabbt mer och mer populära, tillslut så kom en nära till mig och sade att han kände till en bokbindare som jag snabbt kontaktade, det var då jag började sälja mina diktsamlingar.
-Vad för typ av dikter är det du skriver?
- Denna dag skriver jag romantiska dikter inspirerade av människorna och miljöerna ute på det vackra skotska landet. Ibland blandar jag i lite inslag av politik och samhällskritik, men mest kärlek och vänskap. Som sagt så är det väldigt inspirerat av Robert Fergusson som jag beundrar mycket. Han sippar lite på sitt te och tar en titt ut genom fönstret. Romantiken, är en litteratur rörelse som fokuserar på det lite mer själsliga och abstrakta i oss människor. Den uppstod i början av industriella revolutionen som en motstånd mot den materialistiska värld som då höll på att uppbyggas.
När vi druckit upp vårat te tar vi en promenad runt Dumfries, dimman har skingrat sig och solen gassar sig ner på våra huvuden. Robert Burns förklarar hur han är olycklig kär i murardottern Jean Amour, som han förbjudits att gifta sig med. Han är ovanligt öppen och svarar på de flesta frågor.
Jag sparar pengar för att kunna emigrera till Jamaica, jag vill bort från Skottland. Det tycker jag är nästa delen av mitt liv. Han låter ödmjuk och självdistanserad när han går sakta bredvid mig.
När jag gör mig redo för att gå hem ser jag den stora andelen sprit han förvarar i sitt skafferi, jag låtsas inte om det och tar mina saker för att ge mig av. Ett snabbt avsked tar plats och jag börjar gå sakta hem.
Robert Burns avled senare av för stor alkohol konsumtion.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar